Under söndagen gavs president Alan García ensamrätt att inkalla militären för att bekämpa terrorism och som ett medel mot sociala konflikter. Kritiker menar att presidenten koncentrerar all makt till regeringen och att landet är i riskzon till att omvandlas till en militärstat.
Författningen i lagen har tidigare slagit fast att politisk makt eller polismakt i zoner som behöver understöd av militär först måste koordinera med Inrikesministeriet. Dessa i sin tur ska sedan presentera ordern framför Ministerrådet, den ansvariga instansen för ingripanden. Med modifikationen som godkändes i söndags har dock president Alan García numera rätt att själv sätta in beväpnade trupper i områden, dock efter att ha koordinerat med försvars- och inrikessektorer, skriver la República.
Det är ett farligt spel. Presidenten vill koncentrera all makt, säger försvarsexperten José Robles som samtidigt varnar för att landet är på väg att bli en militärstat.
Enligt författningen i lagen får endast militär sättas in i icke-kriszoner om den nationella polisen inte kan klara av situationen, eller för att förhindra och hantera terrorism och beväpnat våld. Var gränserna går är dock oklart, vilket gör författningen farlig.
- Det måste sändas ut en varning till alla demokrater mot de nya presidentbefogenheterna, för det innebär en förminskning av de demokratiska rättigheterna när militären ingriper i zoner som inte befinner sig i kris, skriver Carlos Tapia, politisk analytiker, i La República.
- Regeringen har under en längre tid visat intolerans mot demonstranter. Bland annat sitter en 20-årig ung kvinna, Melissa Patiño, sedan början av året fortfarande i fängelse åtalad för terrorism, även fast hon inte har brutit mot någon lag. Flera demonstranter har även dött efter väpnade ingripande och i nuläget befinner sig Organisationen För Mänskliga Rättigheter, Aprodeh, inför rätta. Carlos Tapia menar att den enda anledningen att åtala organisationen är att legalisera ingripanden mot protester i samhället och att kriminalisera dem.
- Misstänksamt nog skedde reformen när Perus Generella Arbetarförbund (Confederación General de Trabajadores del Perú, CGTP) och andra sociala rörelser aviserade en nationell strejk under internationella toppmöten som kommer att hållas i landet, skriver Carlos Tapia.
- Den 13 till den 17 maj kommer presidenterna från trettiotre latinamerikanska och karibiska länder tillsammans med tjugosju EU-länder att träffas i Peru för att diskutera dels "fattigdom, ojämlikhet och inkludering", dels "hållbar utveckling". Enligt regeringens hemsida för toppmötet delar länderna värderingar som respekten för mänskliga rättigheter och demokratiska principer.
José Robles varnar dock för att Peru är på väg att bli en diktatur.
- Det måste finnas maximalt med politiska filter och kontroller när det ska tas så viktiga beslut som huruvida militär ska sättas in eller ej vid särskilda tillfällen. Om inte så lever vi i en diktatur.
Rebecka Hinn
|
